Historia

Historik

Tingsmåla Södregård har som alla gårdar en historia, värd att skriva en bok om. Här ska Du få höra en liten del av dess historia.

I mitten av 1800-talet ägdes 1/8 mantal av Carl-Johan Johannisson, en riktigt lurig gubbe som langade brännvin och grävde i landen på söndagarna. För det blev han dömd och fick sitta i fängelse. Kanske var det därför han sålde sin gård till en man som hette Magnus Gränström.

 

 BUF_Ro1
 Nästan samtidigt ägde löjtnant Axel Liljecrona 1/8 mantal, alltså en annan del av gården. Liljecrona var en fin karl, född i närheten av Malmö för 166 år sedan. Liljecronas hus är det där montessoriklassens skola ligger och för att huset mer skulle likna de fina slotten nere i Skåne så planterade Liljecrona en allé. Men löjtnanten stannade inte så länge på Tingsmåla Södregård, han fick aldrig se allén bli stor och lummig. Han sålde sin 1/8 till Magnus Gränström.

 

Nu var Magnus Gränström ägare till 1/4 mantal, en stor gård med mycket skog och stora åkrar. På hans mark finns idag elljusspår, idrottshall och en mängd hus. Gränström kom till Tingsryd när han var 31 år gammal och han köpte sig ett hus på Storgatan, där idag Carlssons cykelaffär är, och startade en affär. Så gifte han sig och blev rik på pengar, men inte på barn. Men barn skulle det vara i huset, så Gränström tog hand om fyra fosterbarn. Så köpte han då Tingsmåla Södregård, ett ställe han älskade fast han aldrig flyttade dit. Men hans porträtt hänger där än och i trädgården står en stensoffa med M.G. inhugget. Och i drömmen har han kommit till mig och talat om att huset är byggt för att rymma många lyckliga barn.

 

En del av sin mark styckade Gränström av och så byggdes där hus. Ett kallades för Erdtmanska för där bodde de fina och ganska högfärdiga fröknarna Erdtman. Det huset finns kvar, fast det är flyttat till annan plats och här står nu istället Alléhuset. Nästa hus byggdes av en bagare Bramborg, han bakade fina bakverk som folk handlade när de skulle vara kalas. Allt hans bröd var vackert, jämnt och alldeles lagom gräddat. Huset liknade också ett bakverk med snirklar och litet torn. Bredvid Bramborgs hus låg det lilla Lampelund och där bodde en glad och pratsam bagare. När han berättade en historia, glömde han ofta att han hade bröd i ugnen och så blev bullarna brända i kanterna. Eller så jäste degen för länge och bullarna såg ut som vulkanutbrott. Bagaren i Lampelund tog gärna och strödde lite extra socker över allt han bakade, därför var hans bullar populära bland barnen. Dessutom såldes de alltid till halva priset.

 

Nu vet Du att vårt skolområde heter Lampelund till minne av en glad människa, som blev älskad för sina misslyckande. Alléhuset och Liljecronska för att vi inte ska glömma en människa som planterade träd, som andra fick glädje av. Bramborgska för att minnas en människa som gjorde sitt jobb så noga och fint, att det var till prydnad och glädje vid varje fest. Och Gränströmska huset till minnet av en människa som ville att hus ska vara fyllda av glada och lyckliga barn.

 

Historien är berättad av Monika Eriksson