Avloppsanordningar egen brunn, drift- och skötselråd
Drift och skötsel för trekammarbrunn
Slamtömning
För att slamavskiljaren ska fungera väl är det viktigt att slamtömning sker tillräckligt ofta. Slamtömning sker automatiskt genom kommunens försorg en gång per år. För sommarstugor kan tömning i stället ske vartannat år – efter att du lämnat in en ansökan om förlängt hämtningsintervall. För att slamtömningen skall fungera måste det finnas farbar väg fram till 20 meter från brunnen. Vägen skall vintertid snöröjas och grenar får inte hänga ner så att slamtömningsbilen inte kan komma fram. Vägen får heller inte vara låst med vägbom eller liknande vid slamtömningstillfället. Locket på slamavskiljaren skall vid slamtömningstillfället vara röjt från snö och krukor eller andra prydnader skall vara bortlyfta. Är locket försett med låsanordning måste det vara möjligt att öppna för tömning. För mer information om slamtömning kontakta SSAM.
Kontroll av brunnens funktion
Kontrollera att det endast finns flytslam i den första kammaren. Om flytslam finns i övriga kammare kan slamavskiljaren vara överbelastad. Då kan den behöva tömmas oftare. Ett annat alternativ är att det kan det vara sprickor eller hål i mellanväggarna. Överbelastning av trekammarbrunnen vid till exempel storhelger med många gäster i huset kan leda till slamflykt från första kammaren. Om slam kommer vidare till tredje kammaren och ut i infiltrationen förkortas livslängden på infiltrationen påtagligt.
Efter slamtömningen är det ett bra tillfälle att kontrollera att brunnen är hel och att mellanväggarna sitter på plats. Det ska inte förekomma sprickor någonstans.
Det är viktigt att locket på slamavskiljaren går att stänga på ett sådant sätt att det inte enkelt kan öppnas, för att undvika att barn och andra trillar ned. Tunga betonglock behöver inga extra stängningsanordningar. OBS. Maxvikt för locket ska vara 25 kilo. Är locket tyngre bör det bytas ut.
Skötselråd för trekammarbrunn med infiltration
En ny avloppsanordning är en stor investering i fastigheten. En slamavskiljare av typen trekammarbrunn med en infiltration är en avloppsanordning som kräver mycket lite underhåll och skötsel av fastighetsägaren. Men det är ändå viktigt att inspektera sin anläggning några gånger per år. Detta för att försäkra sig om bästa möjliga reningseffekt och så lång livslängd som möjligt. Dålig skötsel kan leda till negativ miljöpåverkan och att anläggningen slutar fungera.
Skötsel av infiltrationsanordning
En infiltration är känsligför störningar. Livslängden för en ny infiltration varierar med belastning, vattenkvalitet, bäddens utformning och skötsel av såväl trekammarbrunn som infiltrationen. Entreprenören har som regel tio års garanti på infiltrationen, detta gäller dock endast under förutsättning att slamavskiljaren fungerar som den ska och att såväl brunn som infiltration sköts på rätt sätt.
Om avloppet överbelastas under perioder eller slamtömning inte sker tillräckligt ofta kan slam följa med ut i infiltrationen, vilket på sikt kan leda till att infiltrationen slammar igen och det blir stopp. Även en dåligt fungerande trekammarbrunn med sprickor eller hål i mellanväggarna kan leda till att infiltrationen sätts igen av slam.
Fördelningsbrunn och spridarrör
Fördelningsbrunnen och spridarrören bör kontrolleras då och då. Kontrollera att vattnet rinner ut i samtliga spridarrör från fördelningsbrunnen. Slam i fördelningsbrunnen tyder på överbelastning eller fel i funktionen på trekammarbrunnen. Luftningsrören skall vara försedda med huv så att inte löv och snö kan komma ner i rören. Vatten skall inte stå kvar i änden av rören. Kontrollera detta med en ficklampa eller med hjälp av till exempel en tumstock som sticks ner i rören. Vatten i rören kan bero på högt grundvatten eller att spridningsledarna är igensatta av slam så att vattnet inte kan rinna undan. Om vattnet beror på högt grundvatten kan dränering behövas runt infiltrationen.
Mekanisk belastning och rötter
En infiltration är känslig för mekanisk belastning ovanifrån. Bädden tål inte att belastas av större maskiner som till exempel traktorer. Även större åkgräsklippare kan packa bädden och försämra dess funktion. I värsta fall kan spridarrören tryckas sönder. Helst bör inte större motordrivna fordon än en vanlig handgräsklippare användas över bädden.
Ligger infiltrationen utanför tomten är det i stället viktigt att röja bort sly som växer upp. Rötterna kan mycket snabbt växa in i spridningsledarna och helt sätta igen dessa.
Vad kan man hälla i avloppet?
Reningen i en markbädd/infiltration sker huvudsakligen med hjälp av marklevande bakterier. Det är därför viktigt att anläggningen inte tillförs ämnen som kan skada dessa bakterier som exempelvis starka kemikalier, läkemedel och vätskor som innehåller klor och andra bakteriedödande ämnen. Vatten från backspolning av filter ska inte gå ut i infiltrationen då salterna i detta vatten slår ut bakterierna. Vattenmängden ör också för stor.
Undvik fosfathaltiga tvätt-, disk- och rengöringsmedel och var noga med att dosera rätt. Fosfor är det ämne som påverkar våra vattendrag mest negativt genom övergödning.
Töm inte mycket stora mängder vatten på en gång, tex en jacuzzi eller stort badkar. Detta kan leda till att slam följer med ut i bädden från trekammarbrunnen. Töm i stället vattnet i omgångar. Den som vet med sig att man badar mycket bör välja en större trekammarbrunn än de vanliga på 2 kubikmeter.
Skötselråd för minireningsverk
Skötsel för miljöns och plånbokens skull
En ny avloppsanordning är en stor investering i fastigheten. Ett minireningsverk är en tekniskt avancerad anläggning och kan se lite olika ut. Du som fastighetsägare har ansvar för att det fungerar som det ska.
Illustration av ett minireningsverk.
Checklista för kontroll och service
Service eller annan fackmannamässig skötsel ska ske regelbundet enligt ditt avloppstillstånd från Miljö- och byggnadsförvaltningen. Det kan vara bra att ha ett serviceavtal med ett företag som är specialiserat på just ditt reningsverk. Dokumentera drift, skötsel och påfyllning av kemikalier. Spara dokumentationen för egen del och inför framtida kontroller av Miljö- och byggnadsförvaltningen. Kontakta gärna din leverantör om du inte har ett serviceprotokoll att fylla i. Du som har ett minireningsverk ska regelbundet kontrollera att slammängden inte går över inlopp eller utlopp, och att samtliga rörliga delar i verket fungerar.
Larm
Det ska finnas ett larm som signalerar om minireningsverket inte fungerar som de ska. Kontrollera dagligen att larmet fungerar.
Kemikalier
Kontrollera att fällningskemikalier finns och att de fylls på enligt ditt avloppstillstånd. Kemikalieförbrukningen ska vara anpassad till vattenförbrukningen. Inkommande vattenkvalitet har också betydelse för kemikalieförbrukning och kravet på rening. Ha koll på bytesintervall och kontrollera bäst-före-datum.
Slamtömning
SSAM ansvarar för slamtömning. Du som fastighetsägare ansvarar för att vägen fram till slamtömningsplatsen är bred, körbar och har en skylt som visar var tömning ska ske. Det ska också finnas en tydlig instruktion till den som slamtömmer var slamtömning ska ske i minireningsverket, till exempel en pil med texten "slamtöm här".
Ett minireningsverk ska normalt sett återfyllas med vatten efter slamsugning. Andra
reningsverk behöver man koppla bort strömmen innan det är möjligt att sköta
reningsverket. Efter slamsugning ska du som fastighetsägare kontrollera att allt
fungerar som det ska och anteckna status i driftjournalen.
Extra reningssteg
Det är viktigt att veta var avloppsvattnet tar vägen efter rening. Det kan till exempel gå ut i ett dike, i en infiltration eller i en dagvattenledning. Om reningsverket inte renar som det ska kan det märkas på utsläppsplatsen. Vattnet ska vara luktfritt och klart. Du kan ha ett extra reningssteg för smittämnen efter reningsverket, eller integrerat i reningsverket. Det kan till exempel vara en uv-lampa, ett kalkfilter, ett sandfilter, en liten markbädd eller en infiltration.
- Glöm inte att registrera din brunn!
Vinsterna med att din brunn (vatten- eller energibrunn) finns med i det nationella Brunnsarkivet är flera:
- Räddningstjänsten får lättare att skydda din brunn vid ett utsläpp eller annan miljöolycka.
- Andra som vill borra efter vatten eller värme i området har större möjlighet att se och ta hänsyn till din brunn.
- Kommunen kan se din brunn när vi tar fram planer för ett område.
- Du bidrar också till att vi alla gemensamt får bättre kunskap om tillgången och kvaliteten på grundvattnet.
Läs mer och registrera din brunn: www.sgu.se/registrera-brunn
Skötselråd trekammarbrunn med markbädd
En ny avloppsanordning är en stor investering i fastigheten. En slamavskiljare av typen trekammarbrunn med en markbädd är en avloppsanordning som kräver mycket lite underhåll och skötsel av fastighetsägaren. Men det är ändå viktigt att inspektera sin anläggning några gånger per år. Detta för att försäkra sig om bästa möjliga reningseffekt och så lång livslängd som möjligt. Dålig skötsel kan leda till negativ miljöpåverkan och att anläggningen slutar fungera.
Drift och skötsel för trekammarbrunn
Slamtömning
För att slamavskiljaren ska fungera väl är det viktigt att slamtömning sker tillräckligt ofta. Slamtömning sker automatiskt genom kommunens försorg en gång per år. För sommarstugor kan tömning i stället ske vartannat år – efter att du lämnat in en ansökan om förlängt hämtningsintervall. För att slamtömningen skall fungera måste det finnas farbar väg fram till 20 meter från brunnen. Vägen skall vintertid snöröjas och grenar får inte hänga ner så att slamtömningsbilen inte kan komma fram. Vägen får heller inte vara låst med vägbom eller liknande vid slamtömningstillfället. Locket på slamavskiljaren skall vid slamtömningstillfället vara röjt från snö och krukor eller andra prydnader skall vara bortlyfta. Är locket försett med låsanordning måste det vara möjligt att öppna för tömning. För mer information om slamtömning kontakta SSAM.
Kontroll av brunnens funktion
Kontrollera att det endast finns flytslam i den första kammaren. Om flytslam finns i övriga kammare kan slamavskiljaren vara överbelastad. Då kan den behöva tömmas oftare. Ett annat alternativ är att det kan det vara sprickor eller hål i mellanväggarna. Överbelastning av trekammarbrunnen vid till exempel storhelger med många gäster i huset kan leda till slamflykt från första kammaren. Om slam kommer vidare till tredje kammaren och ut i markbädden förkortas livslängden på markbädden påtagligt.
Efter slamtömningen är det ett bra tillfälle att kontrollera att brunnen är hel och att mellanväggarna sitter på plats. Det ska inte förekomma sprickor någonstans.
Det är viktigt att locket på slamavskiljaren går att stänga på ett sådant sätt att det inte enkelt kan öppnas, för att undvika att barn och andra trillar ned. Tunga betonglock behöver inga extra stängningsanordningar. OBS. Maxvikt för locket ska vara 25 kilo. Är locket tyngre bör det bytas ut.
Skötsel av markbädden
En markbädd är känslig för störningar. Livslängden för en ny markbädd varierar med belastning, vattenkvalitet, bäddens utformning och skötsel av såväl trekammarbrunn som markbädd. Entreprenören har som regel tio års garanti på markbädden, detta gäller dock endast under förutsättning att slamavskiljaren fungerar som den ska och att såväl brunn som markbädd sköts på rätt sätt.
Om avloppet överbelastas under perioder eller slamtömning inte sker tillräckligt ofta kan slam följa med ut i markbädden, vilket på sikt kan leda till att markbädden slammar igen och det blir stopp. Även en dåligt fungerande trekammarbrunn med sprickor eller hål i mellanväggarna kan leda till att markbädden sätts igen av slam.
Fördelningsbrunn och spridarrör
Fördelningsbrunnen och spridarrören bör kontrolleras då och då. Kontrollera att vattnet rinner ut i samtliga spridarrör från fördelningsbrunnen. Slam i fördelningsbrunnen tyder på överbelastning eller fel i funktionen på trekammarbrunnen. Luftningsrören skall vara försedda med huv så att inte löv och snö kan komma ner i rören. Vatten skall inte stå kvar i änden av rören. Kontrollera detta med en ficklampa eller med hjälp av till exempel en tumstock som sticks ner i rören. Vatten i rören kan bero på högt grundvatten eller att spridningsledarna är igensatta av slam så att vattnet inte kan rinna undan. Om vattnet beror på högt grundvatten kan dränering behövas runt markbädden.
Mekanisk belastning och rötter
En markbädd är känslig för mekanisk belastning ovanifrån. Bädden tål inte att belastas av större maskiner som till exempel traktorer. Även större åkgräsklippare kan packa bädden och försämra dess funktion. I värsta fall kan spridarrören tryckas sönder. Helst bör inte större motordrivna fordon än en vanlig handgräsklippare användas över bädden.
Ligger markbädden utanför tomten är det i stället viktigt att röja bort sly som växer upp. Rötterna kan mycket snabbt växa in i spridningsledarna och helt sätta igen dessa.
Vad kan man hälla i avloppet?
Reningen i en markbädd/infiltration sker huvudsakligen med hjälp av marklevande bakterier. Det är därför viktigt att anläggningen inte tillförs ämnen som kan skada dessa bakterier som exempelvis starka kemikalier, läkemedel och vätskor som innehåller klor och andra bakteriedödande ämnen. Vatten från backspolning av filter ska inte gå ut i markbädden då salterna i detta vatten slår ut bakterierna. Vattenmängden ör också för stor.
Undvik fosfathaltiga tvätt-, disk- och rengöringsmedel och var noga med att dosera rätt. Fosfor är det ämne som påverkar våra vattendrag mest negativt genom övergödning.
Töm inte mycket stora mängder vatten på en gång, till exempel en jacuzzi eller stort badkar. Detta kan leda till att slam följer med ut i bädden från trekammarbrunnen. Töm i stället vattnet i omgångar. Den som vet med sig att man badar mycket bör välja en större trekammarbrunn än de vanliga på 2 kubikmeter.
Om det blir stopp eller luktar
Om det luktar påtagligt från slamavskiljaren även när locket är på fungerar sannolikt inte ventilationen som den ska. Kontrollera att ventilationens röranslutningar har fri öppning. En icke fungerande ventilation kan också göra att vattnet har svårt att rinna ut från huset. I stället för att luften i brunnen och ledningarna trycks ut bubblar den upp i vattenlåsen inne i huset, vilket kan ge obehaglig lukt från toaletter och golvbrunnar. Ett sådant problem behöver ofta en rörmokare titta på.
Om det blir stopp i avloppet och vatten inte rinner undan i duschen eller toaletten är det oftast ett lokalt stopp i det aktuella vattenlåset. Kontrollera det först. Är det stopp i samtliga avlopp i huset sitter stoppet längre ner i systemet. Titta då i slamavskiljaren. Ser slamavskiljaren intakt ut med slam i endast första kammaren sitter stoppet troligen i stammen mellan huset och trekammarbrunnen, kontakta då rörmokaren.
Är slamavskiljaren överfull med slam i mer än första kammaren sitter stoppet i brunnen eller markbädden, kontakta då entreprenören som anlagt avloppsanordningen om du inte kan lösa det själv. En extra slamtömning av brunnen behöver göras snarast. För att avgöra om stoppet beror på ett fel i trekammarbrunnenens funktion eller i markbädden är det dock lämpligt att entreprenören har möjlighet att titta på brunnen medan den är tom.
- Glöm inte att registrera din brunn!
Vinsterna med att din brunn (vatten- eller energibrunn) finns med i det nationella Brunnsarkivet är flera:
- Räddningstjänsten får lättare att skydda din brunn vid ett utsläpp eller annan miljöolycka.
- Andra som vill borra efter vatten eller värme i området har större möjlighet att se och ta hänsyn till din brunn.
- Kommunen kan se din brunn när vi tar fram planer för ett område.
- Du bidrar också till att vi alla gemensamt får bättre kunskap om tillgången och kvaliteten på grundvattnet.
Läs mer och registrera din brunn: www.sgu.se/registrera-brunn
Om det blir stopp eller luktar
Om det luktar påtagligt från slamavskiljaren även när locket är på fungerar sannolikt inte ventilationen som den ska. Kontrollera att ventilationens röranslutningar har fri öppning. En icke fungerande ventilation kan också göra att vattnet har svårt att rinna ut från huset. I stället för att luften i brunnen och ledningarna trycks ut bubblar den upp i vattenlåsen inne i huset, vilket kan ge obehaglig lukt från toaletter och golvbrunnar. Ett sådant problem behöver ofta en rörmokare titta på.
Om det blir stopp i avloppet och vatten inte rinner undan i duschen eller toaletten är det oftast ett lokalt stopp i det aktuella vattenlåset. Kontrollera det först. Är det stopp i samtliga avlopp i huset sitter stoppet längre ner i systemet. Titta då i slamavskiljaren. Ser slamavskiljaren intakt ut med slam i endast första kammaren sitter stoppet troligen i stammen mellan huset och trekammarbrunnen, kontakta då rörmokaren.
Är slamavskiljaren överfull med slam i mer än första kammaren sitter stoppet i brunnen eller infiltrationen, kontakta då entreprenören som anlagt avloppsanordningen om du inte kan lösa det själv. En extra slamtömning av brunnen behöver göras snarast. För att avgöra om stoppet beror på ett fel i trekammarbrunnenens funktion eller i infiltrationen är det dock lämpligt att entreprenören har möjlighet att titta på brunnen medan den är tom.
Har du frågor? Mejla till mbf@tingsryd.se
Sidansvarig: Miljö- och byggnadsförvaltningen
Senast uppdaterad: 2025-04-09
Bygg, bo och miljö
- Boende
- Kommunalt vatten och avlopp
- Eget vatten och avlopp
- Vatten- och avloppsplan
- Vattenkiosk
- Avfallshantering
- Livsmedel, miljö- och hälsoskydd
- Samhällsplanering
- Kartor
- Planprocessen
- Detaljplaner
- Detaljplaner aktuella
- Detaljplan för del av Mårslycke 1:29
- Detaljplan Tingsryd 14:1 m fl. ”Örnenplanen”
- Detaljplan för del av Dunshult 1:11
- Detaljplan för del av Tåget 1:2
- Detaljplan för del av Tingsryd 4:95
- Detaljplan för Tingsryd 3:14 – Orthex
- Detaljplan för del av Mårslycke 1:29 – Camping
- Planändring för Vagnen 4 m.fl. – Lastbilscentralen
- Planändring för Linneryd 5:77 – JGA
- Detaljplaner aktuella
- Ansöka om planläggning
- Översiktsplanering
- Landsbygdsutveckling i strandnära lägen
- Vindkraft
- Hållbar utveckling
- Pågående projekt
- Adresser
- Mark och exploatering
- Felanmälan
- Gator, trafik, och allmänna platser
- Måltidsservice
- Webbdiarie
- Tillstånd, regler och tillsyn
- Bygglov, förhandsbesked, anmälan, strandskydd m.m.
- Bygg, bo och etablerings-kartan
- Markanvisningar