Vedeldning

Vedeldning

Vedeldning i braskaminer, pannor och öppna spisar blir allt vanligare samtidigt som klagomålen från dem som har obehag av rök ökar. Här får du lite tips om hur du eldar rätt och samtidigt tänker på dina grannar.

6 heta tips för vedeldaren

  •  Använd endast torr (fukthalt 15-20%) och ren ved som tagits in ett par veckor innan den ska eldas. Sopor, impregnerat eller målat virke får inte eldas.
  • Starta upp snabbt med torra stickor, näver eller papper och låt elden ta sig i finhuggen ved innan du fyller på vedmagasinet.
  • När du har en ordentlig glödbädd fylls vedmagasinet på med kluven ved i rätt längd. Stapla veden så att ett litet mellanrum finns mellan vedträna för att få ordentlig luftinblandning.
  • Pyrelda inte! Se till att det finns tillräckligt med luft till förbränningen. Rätt mängd förbränningsluft gör att elden brinner med klara livliga lågor. Hellre för mycket luft än för lite.
  • Om du eldar i vedpanna, elda mot och lagra värmen i en ackumulator (krav från och med 1:a januari 2016). Med ackumulator sänker du dina utsläpp med 90% jämfört med att elda med strypt lufttillförsel.
  • Röken visar om du eldar rätt. Vid ofullständig förbränning är röken svart eller mörkgrå med kraftig lukt. Är röken gulaktig innehåller den mycket tjära. Vid god förbränning är den vit under kalla vinterdagar av kondenserad vattenånga och under varmare dagar är den i det närmaste osynlig och ses bara som ett värmedaller.

Vedeldning är en konst, ett klimatsmart alternativ om det sker på rätt sätt med rätt utrustning.

Påverkar vedeldning hälsan?

Modern miljögodkänd vedeldningsteknik som används rätt på lämplig plats är en miljömässigt bra energiform som stör minimalt. Motsatsen är vedeldning med fuktig ved i tätbebyggt område och med omoderna eldstäder som har låg syretillförsel. Denna typ av eldning orsakar stora problem för astmatiker och människor som lider av luftrörs- och andningsbesvär.

Dessa vedeldare förorenar sin närmaste omgivning med sot, tjära och en del cancerframkallande ämnen. Om man eldar i en gammal panna utan ackumulatortank förorenas omgivningen med 270 kg tjära/år, jämfört med en ny miljögodkänd panna med ackumulatortank som släpper ut 0,5 kg tjära/år.

Lyssna på fackman!

Före alla ingrepp, kompletteringar eller byte av anläggning måste fackmannens synpunkter inhämtas. Tala alltid med sotaren först, för att få råd med t.ex. dimensionering och lämplig teknik till ditt hus. Åtgärderna får inte medföra ökade brandrisker. Detta är livsviktigt!

Kontrollera med kommunens byggnadsinspektör om den planerade åtgärden kräver bygglov eller bygganmälan

Har du haft grannar som klagat på rök kan det vara lämpligt att informera dem om de planerade åtgärderna.

 

Sidansvarig: Miljö- och byggnadsförvaltningen
Senast uppdaterad: 2018-02-28