Invasiva arter
Invasiva främmande arter räknas som ett av de absolut största hoten mot biologisk mångfald. De kan också orsaka stora negativa effekter på jord- och skogsbruk, ekonomisk skada samt risker för människors och djurs hälsa. Invasiva främmande arter är djur, växter, svampar och mikroorganismer som avsiktligt eller oavsiktligt tagits till Sverige. De har inte alltid naturliga fiender, och kan därför öka kraftigt och på så sätt påverka den biologiska mångfalden.
Exempel på invasiva främmande arter i Kronobergs län:
Sjögull
Sjögull (Nymphoides peltata) är en främmande flytbladsväxt, som invaderat våra vatten. Växten kommer från Centraleuropa och Asien. Den introducerades avsiktligt som prydnadsväxt i svenska dammar under slutet av 1800-talet.
Bekämpning av sjögull pågår på flera platser i Åsnen och Mörrumsån.
I ett projekt för att vända den negativa trenden med fortsatt spridning samverkade länsstyrelsen med berörda kommuner: Tingsryd, Alvesta och Växjö. Projektet, som pågick 2017–2019, har bland annat mynnat ut i en metodbeskrivning för bekämpningen.
Under 2020 har bekämpningsarbetet fortsatt och planeras fortgå även kommande år. Projektet medfinansierades av Havs- och vattenmyndigheten.
Negativ påverkan
Sjögull konkurrerar ut naturligt förekommande växter och djurlivet påverkas negativt. Vattenkemin förändras genom att sjögull ger en ökad mängd organiskt material och tar upp näring från bottensedimenten som sedan frigörs i vattnet. Täta mattor av sjögull kan förhindra bad, fiske och båttrafik. Växtdelar som slits av när båtar och kanoter passerar flyter iväg och kan ge upphov till nya förekomster nedströms. Sjögull har stor anpassningsförmåga vilket innebär att stora delar av en sjö helt kan växa igen.
Vi måste alla hjälpas åt
En allmän uppmaning är att vara försiktig och undvika områden med sjögull vid vistelse på sjön eller i dess strandzoner.
- Kör inte båt eller paddla kanot genom eller i nära anslutning till kolonier med sjögull. Lösryckta växtdelar kan flyta iväg och bilda nya kolonier nedströms.
- Fiska inte i eller nära sjögullsbestånd. Simma inte i bestånden det kan vara farligt eftersom växtligheten är mycket tät.
- Växten får inte spridas till andra sjöar eller vattendrag. Flytta inte växten och var försiktig när du flyttar båtar, kanoter, fiskeredskap med mera från ett vatten med sjögull till andra vattenområden. Rengör noga så att inga växtdelar från sjögull flyttas med.
- Om du har sjögull i din damm får den inte flyttas till andra vattenområden. Hör av dig till Länsstyrelsen i Kronoberg om du vill ha råd och hjälp med att bekämpa växten.
- Håll utkik och rapportera nya förekomster till Länsstyrelsen.
Jättebalsamin
Jättebalsaminen pekas ut som en av de mest problematiska invasiva främmande arterna i Sverige, bland annat för att den är etablerad i stora delar av landet, bildar stora bestånd och har möjlighet till långväga spridning.
Genom att jättebalsamin bildar täta bestånd konkurrerar den med andra växter om plats och solljus. Den konkurrerar även med de naturligt förekommande växtarterna om pollinatörer, till exempel bin.
De naturligt förekommande växtarterna får färre besök av pollinerare och därmed minskad frösättning.
Jättebalsamin förändrar också näringsomsättningen och bildar lager av döda men inte nedbrutna växtdelar på marken (förna) som missgynnar etableringen av andra arter.
Jätteloka (Björnloka)
Jättelokan påverkar den biologiska mångfalden negativt då den snabbt breder ut sig och kväver övrig vegetation.
Framförallt örter påverkas negativt då upp till 80 procent av solljuset absorberas av jättelokorna.
Dess förmåga att kväva annan vegetation kan också påverka jorderosionen utmed vattendrag, vilket i sin tur kan leda till ändrade flöden och ökad sedimentation nedströms i vattendrag.
Jättelokan utgör även en hälsorisk då växtsaften hos arten i kombination med solljus skapar skador i form av blåsor och sår på huden.
Effekterna av kontakt med ämnet kan sitta i flera år efter och det är inte ovanligt att kroppsdelar som blivit utsatta för reaktionen är känsliga för solljus lång tid efter skadan.
Vattenpest
Vattenpest har införts som prydnadsväxt till trädgårdsdammar och akvarier och har sedan spridit sig till våra vatten.
Den växer helt under vattnet och kan bilda stora och täta bestånd. Vattenpest kommer ursprungligen från Amerika och fördes till
Europa under 1800-talet.
Växten kan sprida sig vegetativt vilket innebär att små delar kan sprids och skapa nya bestånd. Till exempel kan motorbåtar som
kör genom ett bestånd föra med sig delar och bidra till den snabba spridningen. De täta bestånden konkurrerar ut våra inhemska växtarter och kan ödelägga livsmiljön för många djurarter.
Vattenpest trivs bäst i övergödda vatten och när den fått fäste ökar övergödningen eftersom de näringsämnen den tagit upp från bottensedimenten åter frigörs när den bryts ned inför vintern. Nedbrytningen kan även leda till syrebrist eftersom mängden växtmaterial som bryts ned kan vara så stort.
Vattenpest kan endast förväxlas med Smal vattenpest som även den är en invasiv främmande art. Vattenpesten har en bredare form på bladen och de är inte kloböjda som bladen är hos Smal vattenpest, utan är istället brett tunglika.
I Kronobergs län förekommer vattenpest bland annat i Mörrumsåns vattensystem.
Parkslide
Parkslide liknar bambu till utseendet. Den är seglivad med mycket stark spridningskraft och har förmågan att ta över stora områden snabbt och tränga ut andra arter. Det är viktigt att hantera den rätt, för att inte öka risken för spridning.
Om du hittar parkslide ska du rapportera in den på invasivaarter.nu.
Parkslide är den invasiva växt som är svårast att bekämpa för att den:
- kan etablera sig lätt i nästan vilken typ av jord som helst.
- sprids med ytterst små rot- eller stamfragment, i vissa fall så små som 0,7 millimeter.
- har en tidig tillväxt på våren och bildar snabbt täta bestånd.
- kan använda sina lagrade resurser till att skjuta nya skott många år efter att bekämpning har påbörjats.
- kan reagera på bekämpningsförsök genom att skjuta rotskott upp till sju meter från huvudplantan.
- har högre tolerans mot kemiska bekämpningsmedel jämfört med många andra arter.
Gul skunkkalla
Den gula skunkkallan är en främmande art som härstammar från västra Nordamerika. I Sverige används den som prydnadsväxt i trädgårdsdammar och har utplanterats och spridit sig därifrån på flera platser i landet och finns nu också i Kronobergs län.
Den växer på blöta ställen, kärr, sumpskogar, samt utmed vattendrag och sjöar. Där den gula skunkkallan växer konkurrerar den ut all annan växtlighet och påverkar därmed mosaiken av livsmiljöer i den viktiga strandzonen som många växter och djur är beroende av i någon del av sin livscykel.
En planta kan bli 80 år gammal och bladrosetten på äldre plantor är stor och kraftig, ett blad kan bli närmare 1,5 m högt. Blomningstiden är i maj innan bladrosetten kommit upp, det gula hölsterbladet omger då en grönaktig blomkolv.
Senare på säsongen mognar mellan 300-700 frön på denna blomkolv. Fröna kan spridas med vattnet utmed sjöar och vattendrag. Spridningen kan även ske vegetativt, vilket innebär att delar av rötterna som lossnar kan bilda nya plantor vid rätt förhållanden.
Där den gula skunkkallan växer konkurrerar den ut all annan växtlighet och påverkar därmed mosaiken av habitat i den viktiga strandzonen som många djur är beroende av i någon del av sin livscykel. Täta bestånd har även täppt igen diken med översvämningar och därav kommande skador som följd.
Rapportera förekomster till Länsstyrelsen
Kontakta Länsstyrelsen om du uppmärksammar växten på annan, ny plats. Telefon 010-223 70 00, e-post kronoberg@lansstyrelsen.se
Rapportera invasiva främmande arter
Inrapportering från allmänheten är mycket viktigt i arbetet med att hindra förekomsten och spridningen av invasiva främmande arter. Allmänhetens rapporter är viktiga för att kunna följa invasiva främmande arters förekomst och utbredning, framför allt på nya platser.
Ju fler som rapporterar desto bättre underlag får myndigheter och andra i arbetet med att planera och prioritera för att förebygga och hindra spridning.
Om du som privatperson påträffar en invasiv art bör du rapportera in ditt fynd till Artfaktas webbplats.
Förbjudet att sprida invasiva främmande arter
De invasiva arter som är listade i EU-förordningen får inte importeras, säljas, odlas, födas upp, transporteras, användas, bytas, släppas ut och hållas levande.
Fastighetsägarens ansvar
Den som äger en fastighet har ett eget ansvar att vidta åtgärder om det finns EU-listade invasiva främmande arter vid den egna fastigheten. Landlevande ryggradsdjur och vattensköldpaddor är undantagna. Ansvaret gäller för alla som äger fastigheter, det vill säga:
- privatpersoner
- kommunala och statliga fastighetsägare
- bolag som äger fastigheter.
Läs mer om invasiva arter via externa länkar.
Sidansvarig: Miljö- och byggnadsförvaltningen
Senast uppdaterad: 2022-06-30
Bygg, bo och miljö
- Boende
- Kommunalt vatten och avlopp
- Eget vatten och avlopp
- Vatten- och avloppsplan
- Vattenkiosk
- Avfallshantering
- Livsmedel, miljö- och hälsoskydd
- Samhällsplanering
- Kartor
- Planprocessen
- Sammanhållen bebyggelse
- Detaljplaner
- Detaljplaner aktuella
- Detaljplan för del av Mårslycke 1:29
- Detaljplan Tingsryd 14:1 m fl. ”Örnenplanen”
- Detaljplan för Dunshult 1:11
- Detaljplan för del av Tåget 1:2
- Detaljplan för del av Tingsryd 4:95
- Detaljplan för Tingsryd 3:14 – Orthex
- Detaljplan för del av Mårslycke 1:29 – Camping
- Planändring för Vagnen 4 m.fl. – Lastbilscentralen
- Planändring för Linneryd 5:77 – JGA
- Detaljplaner aktuella
- Ansöka om planläggning
- Översiktsplanering
- Landsbygdsutveckling i strandnära lägen
- Vindkraft
- Hållbar utveckling
- Pågående projekt
- Adresser
- Mark och exploatering
- Felanmälan
- Gator, trafik, och allmänna platser
- Måltidsservice
- Webbdiarie
- Tillstånd, regler och tillsyn
- Bygglov, förhandsbesked, anmälan, strandskydd m.m.
- Bygg, bo och etablerings-kartan
- Markanvisningar