Utveckling av biologisk mångfald - ett LONA-projekt

Biologisk mångfald är ett fokusområde i det miljöprogram som togs fram i februari 2022. Som en del i måluppfyllelsen har Tingsryds kommun därför genomfört ett så kallat LONA-projekt (lokala naturvårdssatsningen). Resultatet av projektet är en handlingsplan för biologisk mångfald, ängsblommor på två kommunala ytor i Tingsryd och Linneryd samt arbete med information om biologisk mångfald och pollinatörer.
Tingsryds kommuns miljöprogram 2022–2027 togs fram av miljö- och byggnadsförvaltningen och antogs av kommunfullmäktige i februari 2022. Miljöprogrammet fokuserar på den miljömässiga delen av hållbarhet med mål inom fyra områden; minskad klimatpåverkan, hållbara livsmiljöer, friskt vatten och biologisk mångfald. Ansvaret för måluppfyllelse är fördelat på olika delar inom hela kommunorganisationen.
Inom området biologisk mångfald har kommunstyrelsen ansvar för ett flertal mål. Initiativet till LONA-projektet ”Utveckla biologisk mångfald i Tingsryds kommun” kom därför som ett sätt att konkretisera arbetet mot en uppfyllelse av målen.
Kommunen har i LONA-projektet under 2023 arbetat med att ta fram en handlingsplan för biologisk mångfald, sått två kommunala ytor med ängsblommor, en i Tingsryd och en i Linneryd, samt arbetat med information om biologisk mångfald och pollinatörer.
Syftet med handlingsplanen är att skapa tydligare förutsättningar för arbetet med biologisk mångfald i Tingsryds kommun fram till och med 2027 när nuvarande miljöprogram har sitt avslut. Handlingsplanen innehåller en genomgång av samtliga mål från miljöprogrammet inom området biologisk mångfald.
Informationsinsatsen kring biologisk mångfald och pollinatörer har bestått i ett start-kit till allmänheten med en fröpåse och informationsblad och ett event tillsammans med Naturskyddsföreningen under Biologiska mångfaldens dag den 22 maj. Informationsskyltar ska också avslutningsvis sättas upp i anslutning till de två ytorna som såtts med ängsblommor.
Statliga bidrag till lokala naturvårdsprojekt har varit medfinansiär för genomförandet av projektet.
Biologisk mångfald
Vad är biologisk mångfald och varför är den viktig att värna?
Biologisk mångfald är ett samlingsbegrepp för mångfald av arter, mellan arter och av ekosystem och det är grunden för allt liv på jorden. Det är rik natur med flera olika arter som samlever och som skapar förutsättningar för så grundläggande saker som ren luft att andas och vatten att dricka. Hur vi värnar om den biologiska mångfalden idag är alltså avgörande för vårt framtida liv på jorden. Detta eftersom en icke fungerande natur inte bara påverkar luften vi andas och vattnet vi dricker, utan även medför en kollaps av vår matförsörjning och ekonomi.
I nuläget minskar den biologiska mångfalden snabbare än vad den gjort någon gång tidigare under hela mänsklighetens historia. Ett sätt att värna om den biologiska mångfalden är att utföra åtgärder som gynnar pollinatörer som till exempel humlor och bin.
Dessa har nämligen en avgörande roll för den biologiska mångfalden genom att de motverkar att växtarter dör ut, något som skulle påverka hela ekosystemet negativt. Utöver detta utför pollinatörerna genom sin pollinering en ekosystemtjänst, alltså en produkt eller tjänst vi människor får gratis av naturen men som skulle vara väldigt kostsam om vi själva skulle skapa eller utföra den.
Pollinering är nödvändigt för en stor del av vår matproduktion, ungefär en tredjedel av all mat vi äter är beroende av den. Humlor och bin är de som står för den största delen av pollineringen i Sverige.
Vilka är de vilda pollinatörerna?
Utöver humlor är kanske tambin (honungsbin) de mest kända pollinatörerna. Humlor är ett slags vildbi och tillhör till skillnad från tambiet de vilda pollinatörerna. Till de vilda pollinatörerna räknas, förutom humlor, resterande vildbin samt blomflugor och fjärilar. Även skalbaggar kan besöka blommor men de bidrar generellt mindre till pollineringen.
De olika grupperna av vilda pollinatörer har olika behov och olika levnadssätt. Det finns ungefär 300 arter av vildbin i Sverige, inklusive humlor. De vilda bina är beroende av att det finns både boplatser, övervintringsplatser och mat tillgängligt under hela den perioden på året då de är aktiva. De kan ha tre olika sätt att leva; som sociala bin i samhällen, det vill säga humlor, som solitära bin eller som boparasiter. Generellt är de solitära bina och boparasiterna mer sårbara än humlorna. De är mer beroende av ett antal särskilda växter eller arter till skillnad från humlorna som kan ta del av ett större antal växtarter.
Antalet fjärilsarter i Sverige är så många som över 2 500. Mellan dessa 2 500 arter finns stora skillnader, både vad gäller storlek och till vilken grad de kan anses vara pollinatörer. De minsta är bara några millimeter stora och några av dessa räknas inte som pollinatörer eftersom de inte för över pollen. Några av dem lever också så pass kort tid att de inte äter något.
Fjärilar är beroende av växter på flera sätt, där många av de större arterna bland dagfjärilar och svärmare, som kan ha upp emot en decimeter i vingspann, suger nektar ur blommor. Alla fjärilslarver livnär sig på växter vilket gör dem sårbara för avbetning, tramp eller slåtter vid olämplig tidpunkt.
Blomflugorna finns i Sverige i runt 400 arter och kännetecknas av att de ofta står still i luften samt att en del av dem härmar bin eller getingar med sin färgteckning. Blomflugor pollinerar främst grunda blommor då de inte har någon lång tunga. Larverna utvecklas i olika typer av miljöer, bland annat i fuktigt slam eller som växtätare på relativt vanliga växter.
Minskning av arter och individer
Under lång tid har vilda pollinatörer minskat, både i antal arter och antal individer. Några av dem är allvarligt hotade. Minskningen beror dels på den landskapsomvandling och förändring i jord- och skogsbruk som skett, och fortfarande sker, med sin början under 1900-talet.
Förändringen har påverkat de livsmiljöer som är lämpliga för de vilda pollinatörerna, exempelvis ängar och skogsbeten som minskat i förekomst. Det är numera allt längre mellan områden med lämpliga livsmiljöer vilket gör att de vilda pollinatörerna får svårt att röra sig mellan dem. De vilda pollinatörernas överlevnad kräver nu ett aktivt arbete eftersom läget blivit så allvarligt.
Bekämpningsmedel är också en bakomliggande orsak till minskningen av vilda pollinatörer. Det har visat sig att vissa bekämpningsmedel påverkar reproduktionen och överlevnaden negativt för inte bara vildbin, utan även tambin. Detta genom att vissa ämnen i bekämpningsmedlet tas upp av hela växten som besprutas och gör hela växten giftig för insekter.
Föda och boplatser
De vilda pollinatörerna och de växtarter de är knutna till har under miljoner år anpassats och utvecklats tillsammans. Anpassningen finns för att växten endast ska locka till sig de insekter som kan föra över pollen från en blomma till en annan, och innebär att olika växter gynnar olika pollinatörer. Anpassningen kan bestå av exempelvis växtens färg eller doft. Att växter och vilda pollinatörer har anpassats till varandra gör de vilda
pollinatörerna sårbara i de fall vilda växtarter mer och mer ersätts med odlade trädgårdsväxter, eftersom pollinatörerna inte fullt ut kan nyttja odlade växter.
Utöver tillgång till föda behöver de vilda pollinatörerna ha boplatser inom tillräckligt kort avstånd från födan. Sandig mark, stenrösen, vatten och gamla träd är de viktigaste boplatserna och livsmiljöerna för de vilda pollinatörerna.
Biodiversity (english version)
What is biodiversity and why is it important to protect it?
Biodiversity is a collective term for diversity of species, between species and of ecosystems and it is the basis of all life on earth. It is rich nature with several different species that live together and create conditions for such basic things as clean air to breathe and water to drink. How well we protect the biodiversity today is thus crucial for our future life on earth. A dysfunctional nature not only affects the air we breathe and the water we drink, but also brings about a collapse of our food supply and economy. Biodiversity is currently declining faster than ever in human history.
One way to protect biodiversity is to carry out measures that benefit pollinators such as bumblebees and bees. These have a decisive role for biodiversity in that they prevent plant species from extinction, something that would negatively affect the entire ecosystem. In addition to this, the pollinators perform an ecosystem service through its pollination. An ecosystem service is a product or service humans get for free from nature, but which would be very costly if we were to create or perform it ourselves. Pollination is crucial for a large part of our food production, about a third of all the food we eat depends on it. Bumblebees and bees are responsible for the largest part of pollination in Sweden.
Who are the wild pollinators?
Besides bumblebees, domestic bees (honeybees) are perhaps the most known pollinators. Bumblebees are a type of wild bee and, unlike the domestic bee, belong to the wild pollinators. The wild pollinators include, in addition to bumblebees, remaining wild bees as well as flower flies and butterflies. Beetles can also visit flowers, but they generally contribute less to pollination. The different groups of wild pollinators have different needs and lifestyles.
There are approximately 300 species of wild bees in Sweden, including bumblebees. The wild bees depend on there being both nesting sites, wintering sites and food available throughout the period of the year when they are active. They can have three different ways of living; as social bees in societies, i.e. bumblebees, as solitary bees or as nest parasites. In general, solitary bees and nest parasites are more vulnerable than bumblebees. They are more dependent of a few plants or species, unlike the bumblebees, which can partake of a larger number of plant species.
The number of butterfly species in Sweden is as many as over 2500. There are great differences between these 2500 species, both in terms of size and to what degree they can be considered pollinators. The smallest ones are only a few millimeters in size and some of these do not count as pollinators because they do not transfer pollen. Some of them also live such a short time they do not eat anything. Butterflies depend on plants in several ways, with many of the larger species of butterflies and sphingidae, which can have wingspans of up to a decimeter, sucking nectar from flowers. All caterpillars feed on plants, making them vulnerable to grazing, trample or mowing at an inopportune time.
There are around 400 species of flower flies in Sweden, and they are characterized by the fact that they often stand still in the air and some of them imitate bees or wasps with their coloring. Flower flies mainly pollinates shallow flowers as they do not have a long tongue. The larvae develop in different types of environments, including in moist mud or as herbivores on relatively common plants.
Declining of species and individuals
For a long time, there has been a declining of wild pollinators, both in number of species and of individuals. Some of them are serious endangered. The declining is partly due to the landscape transformation and change in agriculture and forestry that took place, and still take place, beginning in the 20th century. The change has affected the habitats suitable for wild pollinators, for example meadows and forest pastures that have decreased in abundance. It is now increasingly longer between areas with suitable habitats, which makes it difficult for the wild pollinators to move between them. The survival of the wild pollinators now requires active work because the situation has become so serious.
Pesticides are also an underlying cause of the decline of wild pollinators. It has been shown that some pesticides negatively affect reproduction and survival of not only wild bees, but domestic bees as well. This is because certain substances in the pesticide absorbs by the entire plant that is sprayed and make the entire plant toxic to insects.
Food and nesting sites
The wild pollinators and the plant species they are associated with have adapted and evolved together over millions of years. The adaption exists so that the plant will only attract the insects that can transfer pollen from one flower to another and means that different plants favor different pollinators. The adaption can consist of, for example, the plant’s scent or color. The fact that plants and wild pollinators have adapted to each other makes the wild pollinators vulnerable in cases where wild plant species more often are being replaced with cultivated garden plants, because the pollinators cannot fully utilize cultivated plants.
In addition to access to food, the wild pollinators need nesting sites within a sufficiently short distance from the food. Sandy ground, rock cairns, water and old trees are the most important nesting sites and habitats for the wild pollinators.
Bygg, bo och miljö
- Boende
- Kommunalt vatten och avlopp
- Eget vatten och avlopp
- Vatten- och avloppsplan
- Vattenkiosk
- Avfallshantering
- Livsmedel, miljö- och hälsoskydd
- Samhällsplanering
- Kartor
- Planprocessen
- Sammanhållen bebyggelse
- Detaljplaner
- Detaljplaner aktuella
- Detaljplan för del av Mårslycke 1:29
- Detaljplan Tingsryd 14:1 m fl. ”Örnenplanen”
- Detaljplan för Dunshult 1:11
- Detaljplan för del av Tåget 1:2
- Detaljplan för del av Tingsryd 4:95
- Detaljplan för Tingsryd 3:14 – Orthex
- Detaljplan för del av Mårslycke 1:29 – Camping
- Planändring för Vagnen 4 m.fl. – Lastbilscentralen
- Planändring för Linneryd 5:77 – JGA
- Detaljplaner aktuella
- Ansöka om planläggning
- Översiktsplanering
- Landsbygdsutveckling i strandnära lägen
- Vindkraft
- Hållbar utveckling
- Pågående projekt
- Adresser
- Mark och exploatering
- Felanmälan
- Gator, trafik, och allmänna platser
- Måltidsservice
- Webbdiarie
- Tillstånd, regler och tillsyn
- Bygglov, förhandsbesked, anmälan, strandskydd m.m.
- Bygg, bo och etablerings-kartan
- Markanvisningar