Planprocessen

Planprocessen

Planprocessen regleras i plan- och bygglagen (PBL). Planläggning med detaljplan syftar till att mark och vattenområden används till de ändamål området är mest lämpat för. Lämpligheten bedöms med hänsyn till beskaffenhet, läge och behov. När kommunen tar fram en detaljplan görs det enligt en väl definierad process med syfte att säkra insyn för berörda, få fram ett bra beslutsunderlag som möjligt och att förankra förslaget.

Planbesked

Meningen med planbeskedet är att alla som har för avsikt att genomföra en åtgärd ska kunna få ett snabbt och tydligt besked om huruvida kommunen tänker inleda ett planläggningsarbete eller inte. En begäran om planbesked ska vara skriftlig. Ändamålet med åtgärden ska framgå och en karta ska bifogas som visar vilket område som berörs. Om åtgärden gäller byggnadsverk ska ansökan innehålla en beskrivning av karaktären och den ungefärliga omfattningen. Det kan exempelvis vara husens högsta våningsantal, uppskattat antal lägenheter eller utformningen i stort, till exempel om husen ska vara friliggande eller sammanbyggda. Kommunens besked ska vara skriftligt och motiverat. Ett planbesked är ett kommunalt beslut som inte är bindande och inte kan överklagas.

I de fall det finns ett behov av att ändra mark- och vattenanvändningen i gällande detaljplan ska en ansökan om planändring göras. Ansökningsblankett finns längst ner på denna sidan.

Starta planarbetet

En planprocess kan inledas med ett planbesked om när ett planarbete kan påbörjas. Kommunen kan också själv ta initiativ till att påbörja ett planarbete. Ett positivt planbesked innebär inte att planarbetet har påbörjats. Planarbetet inleds formellt med tecknandet av ett planavtal och ett startmöte där den sökande får information om planeringsarbetets fortskridande.

I samband med att planarbetet inleds ska kommunen bland annat bedöma om det behövs ett program, det gäller oavsett vilket planförfarande som tillämpas. Det är kommunen som, utifrån ett antal kriterier, bedömer vilket planförfarande som ska tillämpas. Kommunens bedömning av om det behövs ett program är ett ställningstagande som inte kan överprövas. Programmet är i huvudsak ett skriftligt dokument, men innehåller ofta bilder och andra illustrationer för att tydliggöra förhållanden och olika förslag. När ett program utarbetas ska ett samråd genomföras efter samma regler som då ett planförslag tas fram. Om ett program har upprättats ska detta redovisas vid samrådet om förslaget till detaljplan. Det kan vara en fördel att upprätta ett program för komplicerade planer som berör många intressenter och som innehåller starka motstående intressen. (prop 2009/10:170 sid 235 f)

Utöver bedömningarna om val av förfarande och behov av program ska kommunen också göra en behovsbedömning för att avgöra om förslaget till detaljplan kan antas påverka miljön så mycket att en miljökonsekvensbeskrivning behövs.

Standardförfarande

Vid framtagande av en detaljplan kan kommunen välja mellan standard-, utökat- eller samordnat förfarande. Under vissa förutsättningar är det möjligt att tillämpa ett begränsat förfarande som endast innehåller ett kommunikationssteg. Valet av förfarande utgår från förutsättningarna i det enskilda ärendet, och regleras av plan- och bygglagens femte kapitel. Om det är möjligt bör kommunen handlägga ett förslag till detaljplan med standardförfarandet. (prop. 2013/14:126, sida 74).

Standardförfarandet kan tillämpas när planförslaget är förenligt med översiktsplanen. Förfarandet består av samråd, underrättelse, granskning, granskningsutlåtande och antagande innan planen kan vinna laga kraft.

Samråd

Samrådet syftar till att samla in information, önskemål och synpunkter som berör planförslaget i ett tidigt skede i detaljplanearbetet. Under samrådet ska kommunen redovisa ett förslag till detaljplan, skälen för förslaget och det planeringsunderlag som har betydelse för detaljplaneförslaget samt hur kommunen avser handlägga förslaget. Kommunen får låta bli att redovisa skälen för planförslaget och planeringsunderlaget om det är uppenbart obehövligt.

Kommunen ska samråda om ett förslag till detaljplan med bland andra länsstyrelsen, lantmäterimyndigheten, sakägare och boende som berörs. Under samrådstiden finns planförslaget på Medborgarkontoret och på bibliotek eller annan plats i kommunen. När kommunen genomfört samrådet kan planförslaget justeras utifrån de synpunkter som kommit in för att bättre anpassa förslaget till förutsättningarna på platsen. Vid standardförfarandet är det tillräckligt att kommunen redovisar synpunkter från samrådet i granskningsutlåtandet tillsammans med de synpunkter som har kommit fram under granskningen.

Underrättelse och granskning

När ett förslag till detaljplan har varit på samråd och redigerats efter inkomna synpunkter ska det färdiga förslaget, innan det kan antas, vara tillgängligt för granskning under två veckor. Tiden för granskningen får förkortas om alla är överens om det. Inför granskningen ska kommunen underrätta dem som berörs av förslaget, exempelvis sakägare, boende och övriga som har yttrat sig under samrådet om förslaget till detaljplan. Under granskningen ges myndigheter, sakägare och andra som berörs av planen möjlighet att lämna synpunkter på planförslaget. För att vara säker på att senare ha rätt att överklaga beslutet att anta detaljplanen ska skriftliga synpunkter lämnas senast under granskningstiden. Efter granskningen kan kommunen göra mindre ändringar av planförslaget.

Granskningsutlåtande

Kommunen ska sedan sammanställa de skriftliga synpunkterna från granskningen i ett granskningsutlåtande. Även synpunkterna från samrådet ska inkluderas i granskningsutlåtandet om dessa inte sammanställts tidigare. I granskningsutlåtandet ska alla inkomna synpunkter från granskningen redovisas tillsammans med kommunens förslag med anledning av synpunkterna.

Antagande

Vid planer som berör många godkänner Kommunstyrelsen planen och överlämnar den till Kommunfullmäktige för antagande. När detaljplanen har antagits ska kommunen skicka ett meddelande om det till länsstyrelsen, lantmäterimyndigheten och de kommuner som är berörda samt till dem som senast under granskningstiden har lämnat skriftliga synpunkter som inte blivit tillgodosedda.

Laga kraft

Ett beslut att anta en detaljplan vinner laga kraft tidigast tre veckor efter att beslutet har tillkännagetts på kommunens anslagstavla. Detta är under förutsättning att ingen har överklagat beslutet och att länsstyrelsen inte heller valt att överpröva beslutet.

Utökat förfarande

Ett utökat förfarande ska tillämpas för ett förslag till detaljplan när standardförfarandet inte kan användas. Det utökade förfarandet ska användas om förslaget till exempel inte är förenligt med översiktsplanen. Förfarandet består av kungörelse, samråd, samrådsredogörelse, underrättelse, granskning, granskningsutlåtande och antagande innan planen kan vinna laga kraft.

Överklagande

Den som senast under granskningstiden skriftligen har framfört synpunkter som inte tillgodosetts kan överklaga beslutet att anta planen. Länsstyrelsen prövar om den som överklagat har rätt att klaga, om planen har hanterats på rätt sätt samt själva sakfrågan. Om länsstyrelsens beslut inte överklagas till regeringen vinner länsstyrelsens beslut laga kraft tre veckor efter det att kommunen och övriga berörda har fått del av beslutet.

Länsstyrelsens beslut kan överklagas till Mark- och miljödomstolen inom tre veckor efter det att beslutet kommit den som klagat till del. Mark- och miljödomstolens beslut kan eventuellt överklagas till Mark- och miljööverdomstolen. Om Mark- och miljööverdomstolen inte tar upp ärendet till prövning vinner planen laga kraft omedelbart.

Fastighetsbildning och bygglov

När detaljplanen vunnit laga kraft kan fastigheter bildas som överensstämmer med den nya planen och därefter kan bygglov ges.

Sidansvarig: Miljö- och byggnadsförvaltningen
Senast uppdaterad: 2018-02-28