Anissa föreläste i Tingsryd om hedersrelaterat våld och förtryck

Anissa Mohammed Hassan har varit utsatt för hedersrelaterat våld och förtryck. Hon är en stark röst i kampen om att förebygga att fler flickor utsätts. - Alla ska ha rätten att bestämma över sin egen kropp, säger Anissa.

Anissa kommer från Somalia där hon levde under krig och hedersförtryck. Som vuxen bestämde hon sig för att fly med sina barn till Sverige.

Idag är Anissa en stark röst i kampen mot könsstympning i Sverige. Hon arbetar som särskild sakkunnig inom Nationella kompetensteamet mot hedersrelaterat våld och förtryck.

I veckan var hon och föreläste, för personal inom Tingsryds kommun, om sin historia, hur man kan samverka och om vilka signaler som bör uppmärksammas av yrkesverksamma för att förebygga att fler flickor utsätts.

- För mig är detta, att berätta, även ett sätt att bearbeta det som jag själv har varit med om själv. När jag var åtta år gammal så blev jag könsstympad. Det var hemskt. De man älskade höll fast en och tryckte ner ens lilla kropp medan en okänd kvinna utförde ingreppet, berättar Anissa.

 

Hon berättar om den tystnadskultur som råder om dessa frågor och att hennes föräldrar inte vågade säga nej på grund av rädslan att bli utfrysta.

- Jag kommer ihåg när jag träffade en lärare för några år sedan. Läraren var rädd för att bli kallas rasist. När vuxna tänker så, så tänker man inte på barnen. Jag tänker att det är samma rädsla som min pappa kände. Det är jätteviktigt att våga göra något, säger Anissa.

Signaler som kan vara tecken på att könsstympning är på väg att hända eller har hänt kan vara: hög skolfrånvaro, frånvaro från idrottslektioner, utökad ledighet, förberedelser för speciella ceremonier och förfrågningar om vaccinationer, långvariga och täta besök på toaletten i skolan, undvikande av sport och plötsliga beteendeförändringar hos flickan.

- Alla vi kan göra något. Informera om Sverige och hur vi har det här. Berätta om hur det var förr i Sverige, om Sveriges resa för jämställdhet. Gör orosanmälan hos socialtjänsten och våga fråga. Det är jätteviktigt, säger Anissa.

Anissa berättar om barn som hon träffat under åren. Hon berättar om pojkar som tvingas att bevaka sina systrar, barn som inte får gå på barnkalas hos människor familjen inte känner, barn som inte får bestämma vad de ska ha på sig för kläder, barn som får panik när de kommer lite försent, flickor som inte deltar i fritidsaktiviteter, bara deras bröder får göra det.

- Det är viktigt att myndigheter och kommuner samverkar och att man ständigt arbetar med dessa frågor. Vi får inte glömma bort det, säger Anissa.

Utbildningsdagen anordnades i samarbete mellan Tingsryds kommun och Kvinnojouren Blenda. Från vänster: Anna (Tingsryds kommun), Anissa och Emelie (kvinnorjouren Blenda).