Kommunallagen styr landstingens/regionernas och kommunernas verksamhet. Lagen ger stort utrymme för kommunalt självstyre en bärande princip i det svenska samhället.

Det kommunala självstyret

Det kommunala självstyret är en grundläggande princip som är inskriven i regeringsformen, en av grundlagarna. Kommunerna måste givetvis följa de ramar som riksdag och regering bestämt, men utöver det ger det kommunala självstyret kommunen rätt att:

• fatta självständiga beslut
• ta ut skatt av invånarna för att kunna sköta sina uppgifter

För medborgarna innebär det kommunala självstyret att man:

• kan påverka kommunens beslut till exempel genom att lämna medborgarförslag eller rösta i folkomröstningar
• kan överklaga kommunens beslut

Kontroll och tillsyn

Staten granskar och stödjer kommunernas arbete genom att vissa statliga myndigheter också är tillsynsmyndigheter. Skolverket är till exempel en tillsynsmyndighet som har i uppgift att kontrollera att både kommunala och fristående skolor över hela landet uppfyller kraven i skollagarna och läroplanerna.

Kommunerna ansvarar själva för tillsyn av till exempel brandsäkerhet och avfallshantering inom kommunen.

Varje år granskas kommunens verksamhet av revisorer.

Styrande dokument

Kommunernas organisation och styrning regleras i kommunallagen som är gemensam för kommuner och landsting. Kommunerna styrs också av speciallagar som socialtjänstlagen, skollagen och plan- och bygglagen.

Länk till Kommunallagen (2017:725) (öppnas i nytt fönster)
Läs mer om fler lagar på lagrummets webbplats (öppnas i nyttfönster)

Det kommunala självstyret innebär att landsting/regioner och kommuner har stor rätt att själva bestämma på vilket sätt de ska sköta sina arbetsuppgifter och hur de ska fördela sina resurser. De beslutar till exempel själva om hur stor skatten ska vara. Det kommunala självstyret ger mervärden i form av effektivitet, helhetssyn och närhet.

Kommunfullmäktige styr och beslutar

Kommunfullmäktige är det högsta beslutande organet i kommunen. I kommunfullmäktige sitter folkvalda politiker som väljs vart fjärde år. Alla är välkomna att lyssna på kommunfullmäktiges möten.

Kommunfullmäktige:

• fastställer kommunens budget och beslutar hur mycket skatt invånarna i kommunen ska betala
• beslutar vilka nämnder som ska finnas
• väljer ledamöter och ersättare till kommunstyrelsen och nämnderna
• väljer revisorer som granskar kommunens verksamhet.

Kommunstyrelsen utses av fullmäktige

Kommunstyrelsen utses av kommunfullmäktige.

Kommunstyrelsen:

• leder och samordnar allt arbete inom kommunen
• ansvarar för kommunens ekonomi.

Politikerna arbetar i olika nämnder

Kommunfullmäktige beslutar vilka nämnder som ska finnas och väljer ledamöter.

Nämnderna

• ansvarar för det dagliga arbetet inom kommunen
• förbereder ärenden som ska beslutas av kommunfullmäktige
• genomför beslut som fattas i fullmäktige.

I praktiken är det inte politiker utan tjänstemän som utför det dagliga arbetet i nämnderna. Arbetsuppgifterna kan vara att ge byggnadslov, bevilja ekonomiskt bistånd eller att organisera äldreomsorgen.

Exempel på nämnder som finns i många kommuner är miljönämnden, vård- och omsorgsnämnden och kulturnämnden. Eftersom kommunerna själva bestämmer vilka nämnder de vill ha ser det olika ut runt om i landet.