En detaljplan styr hur mark och vatten får användas och hur bebyggelsen ska utformas inom ett visst område.
Vad är en detaljplan?
En detaljplan är juridiskt bindande dokument som styr hur områden får användas och ändras. I planen framgår vilken mark som är avsedd för bostäder, verksamheter, parker, natur eller trafik. Detaljplanen innehåller regler för byggnaders utformning så som hur stora byggnader får vara, hur höga de får bli och var de ska placeras i förhållande till fastighetsgränser och gator. Den visar även hur gator, gång- och cykelvägar ska dras, var grönområden ska finnas och hur dagvatten ska hanteras. Dessutom kan planen innehålla bestämmelser om skyddade områden, strandskydd och bullerkrav.
En detaljplan består en plankarta och en planbeskrivning. Plankartan är den bindande dokumentet som visar hur marken får användas. Planbeskrivning förklarar syftet och innehållet i planen. Ibland ingår även andra handlingar som till exempel illustrationskarta eller en miljökonsekvensbeskrivning. Det är bara kommunen som kan besluta att ta fram och anta en detaljplan, kommunen har så kallat planmonopol. Det är också kommunen som ansvarar för tolkningen av de gällande detaljplanerna.
När behövs en detaljplan?
I Plan- och bygglagen finns bestämmelser om i vilka situationer en detaljplan ska göras. Det är kommunen som avgör när och var detaljplan ska göras.
Det finns olika orsaker som avgör om kommunen måste göra en detaljplan innan Miljö- och byggnadsnämnden kan ge bygglov. Det har att göra med både den typ av förändring som ska ske och hur det ser ut på platsen. Kravet att göra en detaljplan uppstår alltid då det behöver göras större förändringar och vid nya anspråk på att använda mark- och vattenområden för bebyggelse. De flesta detaljplaner bestämmer var och hur man får bygga inom tätorter
Processen för att ta fram en detaljplan styrs av plan- och bygglagen och innebär ett antal steg där planen bland annat går ut på remiss till de som berörs. Under processen prövar kommunen hur marken kan användas på ett lämpligt sätt utifrån olika förutsättningar och behov. Det är en demokratisk process där allmänheten, myndigheter, organisationer och andra berörda får möjlighet att lämna synpunkter på planförslaget. I arbetet görs avvägningar mellan allmänna och enskilda intressen.
En detaljplaneprocess kan starta på olika sätt – ofta kontaktar markägare eller exploatörer kommunen när en ny detaljplan behövs för ett byggprojekt. Ibland initierar kommunen själv en detaljplan.
Planprocessen inleds när miljö- och byggnadsförvaltningen får i uppdrag av Kommunstyrelsen att göra en ny, ändra eller upphäva en detaljplan, ett så kallat planuppdrag.
Det första steget när en detaljplan tas fram är samrådet. Kommunen tar fram ett förslag till detaljplan och beslutar att hålla samråd. Planen finns tillgänglig på kommunens hemsida och medborgarkontoret. Information skickas även till de som är berörda. Syftet med samrådet är att samla in kunskap och åsikter om planförslaget. Kommunen ska ge berörda myndigheter, fastighetsägare, bostadsrättsinnehavare, hyresgäster, boende och andra berörda möjlighet att delta och tycka till. Efter samrådet sammanställs synpunkterna (yttrandena) i en samrådsredogörelse. Planförslaget bearbetas sedan bland annat utifrån de yttranden som inkommit under samrådet.
Det bearbetade förslaget ställs sedan ut för granskning, vilket är sista chansen att lämna synpunkter innan planen antas. Kommunen sammanställer alla inkomna synpunkter i ett granskningsutlåtande. När utlåtandet är klart skickas det, eller information om var det finns tillgängligt, till alla som inte fått sina synpunkter tillgodosedda i det bearbetade förslaget. Efter granskningen kan kommunen endast göra mindre ändringar av planförslaget, vid större förändringar behöver en ny granskning genomföras.
Detaljplanen får antas om marken bedöms som lämplig för de användningar som planen reglerar. I Tingsryds kommun är det Kommunstyrelsen som antar detaljplaner. Om planen är av strategisk betydelse antas planen av kommunfullmäktige. De sakägare eller myndigheter som lämnat synpunkter på planförslaget men som inte fått sina synpunkter uppfyllda i detaljplanen, har tre veckor på sig att överklaga beslutet om antagande.
En detaljplan vinner laga kraft tidigast tre veckor efter att beslutet om att anta planen har tillkännagetts. Det kräver att ingen har överklagat beslutet och att länsstyrelsen inte heller valt att överpröva beslutet.
Ansökan om planläggning
Om du vill genomföra något som kräver att en detaljplan ändras, upphävs eller att en helt ny detaljplan tas fram, behöver du ansöka om ett planbesked från kommunen. Kommunen prövar då om det är lämpligt att ta fram en detaljplan för ditt förslag. Ett positivt planbesked innebär att kommunen avser att starta ett planarbete, men det är ingen garanti för att planen slutligen kommer att antas. Om kommunen beslutar att inte påbörja arbetet ska skälen framgå i planbeskedet. Beslutet kan inte överklagas. Kommunen ska lämna besked inom fyra månader från att en komplett ansökan kommit in
Vem kan ansöka om planbesked?
Ett planbesked kan begäras av markägare, exploatörer som har fastighetsägarens godkännande, företrädare för bostadsrättsförening eller samfällighet
Vad händer med min ansökan?
När vi har fått din ansökan registreras den, blir ett ärende och får ett diarienummer. En tjänsteperson gör en bedömning om det är lämpligt att använda marken som din ansökan avser. Bedömningen grundar sig bland annat utifrån hur förslaget förhåller sig till kommunens översiktsplan, naturvärden, kulturvärden, strandskydd och möjlighet till god infrastruktur. Därefter tas beslut i Kommunstyrelsen om positivt eller negativt planbesked. Vi lämnar beskedet inom fyra månader från den dag då en komplett begäran kommit in.
Vad kostar det?
Kostnaden för kommunens handläggning av planbeskedet betalas av sökanden enligt gällande taxa. Hur stor avgiften blir beror bland annat på områdets storlek och omfattning, till exempel om det ska vara många eller få bostäder i området.
Kommunen styr hur mark och vatten får användas samt hur bebyggelsen ska utformas genom en detaljplan. I detaljplanen framgår vad som är tillåtet att bygga eller förändra inom det aktuella området. När en ny detaljplan tas fram har du som medborgare möjlighet att lämna synpunkter på planförslaget.